Mina sämre sidor del 2
Nyss hemkommen efter en promenad tillbaka till affären för att hämta tidningen som jag glömde på bandet och köpa frimärket jag aldrig köpte tyckte jag det var på tiden att lägga till en ny sämre egenskap till lista; Total förvirring och glömska. Tyvärr har jag ärvt denna egenskapen av mig far som har en förmåga att lägga ifrån sig sina handskar överallt där man kan tänkas lägga ifrån sig dem.
Jag överdriver inte när jag säger att jag kan tappa bort något i samma stund som jag lägger det ifrån mig. Ibland blir jag förvänad över att jag kommer ihåg att jag varje morgon ska sätta på mig kläder, borsta tänderna och gå till skolan. Jag skulle lika gärna kunna glömma mig själv hemma.
Var och varannan dag rusar jag in genom ytterdörren, lägger nycklarna någonstans, börjar förbrilt leta efter det jag hade glömt, springer ut genom dörren igen, springer in igen eftersom jag glömde nycklarna, letar efter nycklarna som jag för allt i världen inte kan minnas vart jag lagt, bannar mig själv när jag upptäcker att nycklarna ligger i väskan som jag hela tiden haft på armen och springer ut igen för att försöka hinna i tid till dit jag skulle.
Senast idag fick jag springa tillbaka efter ha gått mot skolan i fem minuter för att hämta mobiltelefonen som låg hemma. Igår fick jag springa tillbaka efter att gått halva vägen till bussen från mamma och pappa för att hämta papper som jag hade åkt dit för att skriva ut. Detta resulterar dessutom i att jag för det mesta är fem minuter sen, men nu vet du ju i alla fall varför.
Nu ringer telefonen, hoppas jag hittar den.
Jag överdriver inte när jag säger att jag kan tappa bort något i samma stund som jag lägger det ifrån mig. Ibland blir jag förvänad över att jag kommer ihåg att jag varje morgon ska sätta på mig kläder, borsta tänderna och gå till skolan. Jag skulle lika gärna kunna glömma mig själv hemma.
Var och varannan dag rusar jag in genom ytterdörren, lägger nycklarna någonstans, börjar förbrilt leta efter det jag hade glömt, springer ut genom dörren igen, springer in igen eftersom jag glömde nycklarna, letar efter nycklarna som jag för allt i världen inte kan minnas vart jag lagt, bannar mig själv när jag upptäcker att nycklarna ligger i väskan som jag hela tiden haft på armen och springer ut igen för att försöka hinna i tid till dit jag skulle.
Senast idag fick jag springa tillbaka efter ha gått mot skolan i fem minuter för att hämta mobiltelefonen som låg hemma. Igår fick jag springa tillbaka efter att gått halva vägen till bussen från mamma och pappa för att hämta papper som jag hade åkt dit för att skriva ut. Detta resulterar dessutom i att jag för det mesta är fem minuter sen, men nu vet du ju i alla fall varför.
Nu ringer telefonen, hoppas jag hittar den.
Kommentarer
Trackback