Miranda Ail

Förklaring till plötslig frossa: FEBER. Skitliv. Nu ska jag krypa tillbaka under täcket och gömma mig igen.

Fan va kallt det är! Och inte bara ute utan även i skolan och hemma hos mig. Jag hatar att frysa. Seriously. Enda tillfället jag vill ha kyligt är när jag sover och ligger under täcket. Problemet är bara det blir så in i norden kallt när man ska upp på morgonen. Men, kanske ett mer effektivt sätt att vakna upp på.

Just nu sitter jag och värmer mina stelfrusna fingrar på strömadaptern till laptopen, haha. Hur skönt som helst men inte särskilt effektivt med tanke på att jag fryser om HELA kroppen. Stunder som dessa saknar jag ett badkar. Och bastun i mammas och pappas förra hus.

DIN BESTÄLLNING (ordernr: 985202378)
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Skickas normalt inom 3-6 arbetsdagar:
- 1 st Du sköna nya värld (9189538587) à 33.00 kr
- 1 st Dårskaper i Brooklyn (9170013640) à 38.00 kr
- 1 st Factotum (9188144682) à 36.00 kr
- 1 st Landet utanför (9170295387) à 34.00 kr
- 1 st Montecore : en unik tiger (9170014329) à 38.00 kr
- 1 st Motsols (9170013802) à 33.00 kr
- 1 st Slakthus 5 eller Barnkorståget : en skyldi... (9172636270) à 36.00 kr
- 1 st Äcklet (9100105163) à 33.00 kr
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
TOTALT SEK (inkl. moms): 281.00
Varav moms (6%): 15.91
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

8 böcker för 281 kr är inte illa. Tänkte försöka leta upp vissa av dem på Tradera men så länge som
folk tar 30 spänn + frakt för en gammal sunkig pocket så är det liksom ingen vits. Där får jag köpa de
dyra böckerna som är svåra att få tag på där istället.

Ge mig boktips! Jag är törstig.

Skönt att vara tillbaka till skolan. Mindre skönt att svimma på tåget på vägen innan. Jag och tunnelbanor går inte ihop. Jag blir typ alltid kallsvettig och illamående men framförallt på mornarna. Måste nog starta varje tågresa med att ta av mig alla mina vinterytterkläder annars kommer det inte funka. Blev ju inte direkt bättre av att jag låg och vred och vände mig till halv fem när jag skulle upp kvart över sju på morgonen.

Nu ska jag beställa böcker. Ligga i sängen och lösa korsord och snusa okristligt mycket. This is the shit.

Alltså, jag vet att jag är blödig men det här tar verkligen priset. Sitter och pysslar
med skolarbete och lyssnar på Für Elise med Beethoven och tårarna verkligen
strömmar ner för kinderna. For real. Typ floder. Det är så vackert så jag dööör!

Lindsey säger:
vad gör du?

malle! säger:
jag har AS-tråkigt!
jag har precis druckit en drink i ren frustration
vad gör du?

Lindsey säger:
fy fariken. jag har lite småtåkigt jag med. är så dålig på att underhålla mgi själv

malle! säger:
ja jag med och speciellt här ute i förorten. det är liksom dator eller tv. och tv gör mig tokig

Lindsey säger:
hehe
jag har knappt tv ens. ingen kabel iaf.

malle! säger:
näee. det är bra det! jag ska skippa tv när jag flyttar. bara för att se film.

Lindsey säger:
jag var bättre på sånt här när jag var yngre. jag försöker lyssna på billie holiday och sticka men jag har myror i brallan.
måste lära mig att ta det lugnt och bara pyssla lite eller läsa eller nåt

malle! säger:
ja samma här! det är nån rastlöshet som kommer krypande över mig så fort jag sätter mig för att pyssla eller läsa

Lindsey säger:
ja, som att det skulle vara mer kreativt/ intressant att sitta här liksom. haha

malle! säger:
haha eller hur. det är liksom allt eller inget. kan man inte göra nåt kreativt kan man lika gärna döda själen framför en skärm

Lindsey säger:
word. om du var här kunde vi ha syjunta/ kafferep/ spritfest

malle! säger:
fyfan vilket ös!en kombination vore det ultimata.  4 real, jag borde vara hos dig nu.

Lindsey säger:
ja det borde du!

malle! säger:
jag önskar jag kunde säga jag kommer på en gång
istället säger jag vi ses snart iaf och jag ska se till att ta mig till huvudstaden oftare

Lindsey säger:
det är en deal.

malle! säger:
lätt

Jag borde vara i skolan. Men ibland är det så jävla svårt att lyfta på arslet och ta sig iväg. Fast det blir fina fisken när man väl är där. Istället sitter jag hemma och gör andra saker som ska föreställa viktigare. Jag har suttit och klippt om en film åt min man som suttit bredvid och skrivit manus i en vecka.

Borde jag vara hemma och klippa om en film åt Tim när jag har massor att göra i skolan? Antagligen inte. Jag är för snäll. Missförstå mig inte, Tim skulle aldrig begära att jag ska gör det åt honom och till på köpet missa skolan. Jag, däremot, kan inte se på när han har massor att göra och verkligen inte hinner med allt. Mitt i natten nån gång förra veckan satt jag typ och grinade över att jag inte skulle hinna i tid för allt gick åt skogen. Tim säger åt mig att sluta, att jag inte FÅR göra nåt mer. Men jag fortsätter snyftande och ger mig fan på att göra klart det, för har jag sagt att jag ska göra nåt då SKA jag det också. Ibland är jag för snäll, i alla fall när det går ut över mig själv. Därför är årets nyårslöfte att vara lite mindre snäll.

Imorgon MÅSTE jag tillbaka till skolan. Men idag gav jag mig tillåtelse att vara hemma och plugga ifatt det jag har missat. As if, jag har inte ens öppnat boken/ någon av filerna. En spark i arslet är verkligen vad jag behöver.

min man är typ bäst.

Jag är en jävla mes och om jag inte tar mig i kragen och sparkar mig själv i mitt jävla arsle så kommer stora delar av det som betyder mest för mig gå åt skogen. Och det på många plan.

Klart som fan att det är bäst såhär just nu. Och klart som fan att jag inte behöver oroa mig för något som jag skapar själv i mitt för tillfället skruvade huvud. Jag är expert på att lura mig själv. Och bäst på att inte tänka klart. Men jag är även jävligt bra på att se när jag har fel. Och att jag behöver ändra mig. Nu är det bara att göra det dessutom.

Jag vet att jag utåt sett verkar vara hur säker som helst. Men det är jag inte. Inuti är jag en rädd liten guldfisk som hela tiden trasslar in mig i ett nät av dålig självkänsla och osäkerhet. Det värsta är inte heller att jag är så dum så att jag sitter och ömkar mig i min egen ynklighet, utan att jag faktiskt låter det gå ut över den som jag minst av allt vill lägga den bördan på.

Helt plötsligt får frågan "Hur kan man älska andra om man inte älskar sig själv?" en helt ny innebörd. För även om det är hur enkelt som helst att älska en annan människa så funkar det fan inte om man dumpar alla osäkerhet och rädsla på den som är objektet för älskandet. För älskar man någon annan utan att älska sig själv så lyser det snart genom, då har du fuckat upp allt och snart finns det inte längre någon att älska.


Jag kan flyga jag är inte rädd.

Jag älskar dig.

Jag kan flyga jag är inte rädd.



Jag kan flyga jag är inte rädd.

Jag älskar dig.



ps. Nu lämnar jag ut alldeles för mycket av mig själv.

ps2. Förlåt.