kvalitetstid med mig själv
Idag är första gången på veckor som jag bara varit med mig själv och ingen annan. Jag har varit på lägenhetsvisningar, ätit tacos, lyssnat på fin musik, handlat och kollat på film. En alldeles lagom dag. Och jag har inte ens hunnit blivit rastlös! Kändes så himla skönt att bara vara och inte behöva bry sig om någon annan.
Igår skulle Adam och Kristoffer komma hit och hålla mig sällskap och sen skulle vi möta Hanna på stan för att svänga dom lurviga. Istället blev jag ditchad av Adam som hjälpte Ulf att flytta och Kristoffer som var på resturang med sin mor. But it's all good. Jag drack vin själv och det gick precis lika bra. Hanna och jag gick till Carmen och drack några öl och samtalade. När de stängde tänkte vi ta oss vidare men det var ju fullt precis överallt. Till slut hamnade vi på Skeppsbar med en galen Etiop som hängde efter oss från Medborgarplatsen. Tydligen är det svårt att förstå ett så simpelt svar som "No, I don't actually. Not when you keep asking" på frågan "Do you like me, Linda?". Om den första frågan man får höra är om man gillar personen i frågan så är det rätt kört. Det går fetbort. Efter att vänligt. sedan bestämt och sedan rätt elakt sagt åt honom att sluta ta på både mig och Hanna blev vi till slut av med honom. Men man lär sig nåt nytt varje dag; det duger inte att vara vänlig vid såna här tillfällen. Kvällen blev minst sagt intressant men knappast bra. Det var skönt att komma hem till sängen och två kelsjuka kottar.
Igår skulle Adam och Kristoffer komma hit och hålla mig sällskap och sen skulle vi möta Hanna på stan för att svänga dom lurviga. Istället blev jag ditchad av Adam som hjälpte Ulf att flytta och Kristoffer som var på resturang med sin mor. But it's all good. Jag drack vin själv och det gick precis lika bra. Hanna och jag gick till Carmen och drack några öl och samtalade. När de stängde tänkte vi ta oss vidare men det var ju fullt precis överallt. Till slut hamnade vi på Skeppsbar med en galen Etiop som hängde efter oss från Medborgarplatsen. Tydligen är det svårt att förstå ett så simpelt svar som "No, I don't actually. Not when you keep asking" på frågan "Do you like me, Linda?". Om den första frågan man får höra är om man gillar personen i frågan så är det rätt kört. Det går fetbort. Efter att vänligt. sedan bestämt och sedan rätt elakt sagt åt honom att sluta ta på både mig och Hanna blev vi till slut av med honom. Men man lär sig nåt nytt varje dag; det duger inte att vara vänlig vid såna här tillfällen. Kvällen blev minst sagt intressant men knappast bra. Det var skönt att komma hem till sängen och två kelsjuka kottar.
Kommentarer
Trackback